Smisk och Feminism

Kategori: Artikel
Publicerad tisdag, 21 februari 2017 17:09
Skriven av Orcus
Träffar: 8944

Smisk och Feminism 

 

Jag kallas Orcus och jag tycker om att smiska kvinnor. Jag är dessutom 100% feminist. Dessa två påstående borde inte betraktas som motsägelsefulla, men likväl finns det många som är av den bestämda åsikten att sexuellt dominanta män inte ska kunna kalla sig feminister. I mitt yrke stöter jag dagligen på unga människor som på allvar avsäger sig beskrivningen “feminist”, med motivationen att dagens tolkning inte stämmer överens med ordets ursprungliga betydelse, medan andra mindre vältaliga exemplar menar att det(alltså feminism) har gått “för långt”.

 

Frågan är om vi ska kasta bort begreppet eller rätta till den vanligt förekommande feltolkning gällande vad det innebär att vara feminist? Svenska Akademins Ordlista beskriver feminism som “en rörelse för kvinnors jämställdhet med män” och följare av denna rörelse är alltså således feminister. Att majoriteten av befolkningen lämpligen borde vara för jämställdhet, men likväl avsäger sig den korrekta beteckning för denna åsikt borde vara illa nog men när vi stiger in i smisk/BDSM-världen så läggs ett par lager av komplexitet till på alltsammans.

 

Medias representation av BDSM har tills för bara några år sedan varit tämligen fokuserad på utövare där kvinnan är den dominanta parten, vilket är ett beslut som på sätt och vis är tämligen enkelt att förstå. Denna bild är enkel att passa in i åsikten att kvinnor måste ta makten över sin sexualitet och får inte vidare mycket kritik från feminister. När exempel på motsatsen börjar dyka upp så blir rapporteringen vanligen negativ och på samma sätt kritiseras alster där manlig dominans är i fokus. Denna kritik är berättigad, på så sätt att normen bör kritiseras, men samtidigt tar man inte vanligen upp det faktum att även undergivna kvinnor tar makten över SIN sexualitet genom att aktivt välja undergivenhet.

 

Från ett vaniljperspektiv är det kanske inte så svårt att föreställa sig att man ser M/F dominans som normförstärkande, men det beror ju snarare på att kvinnor historiskt sett inte aktivt valt undergivenhet utan fått den tilldelad av samhället. Jag vidhåller att så länge valet är aktivt så spelar det ingen roll vad valet i sig är(inom lagens gränser, självklart), bara det görs från en kritisk och informerad utgångspunkt. Tyvärr delar inte det moderna samhället helt och hållet denna uppfattning och schismen sträcker sig även in i BDSM-världen.

 

Sedan jag först startade skamvran.se och förmodligen ännu längre, har det funnits en sorts motreaktion mot den moderna tolkningen av smisk som sexuellt intresse. Snarare än att uppmuntra utvecklingen mot ett allmänt accepterat samhälle där alla kombinationer av sexualitet är lika välkomna, så har vissa undergrupper av utövare tagit avstånd från det allmänna till förmån för sin specifika kombination av sexuella preferenser. I Sverige handlar det exempelvis om diskussionsgrupper där fokus är smisk, men endast den typen där män är dominanta och kvinnorna undergivna. Självklart torde också Scheike inkluderas i denna undergrupp, även om jag inte studerat hans aktiviteter den senaste tiden.

 

Internationellt framträder ideologin(eller relationstypen, beroende på hur man ser på saken) “Taken in Hand”, där mannen framställs som den naturliga ledaren och kvinnan som den som ska följa. Enligt takeninhand.com så är ett sådant förhållande “a fully-committed wholehearted sexually-exclusive marriage in which the husband wears the trousers and is firmly and actively in charge (to his wife's delight!)—and he puts his wife and their relationship first”. Notera att ordet “husband”, dvs make, används.

 

Beroende på vem som frågas så är inte nödvändigtvis utövare av T.H så olika den typ av utövare som praktiserar BDSM med permanent maktförskjutning (24/7), utan är snarare en specifik version av den livsstilen. Dock kan relationstypen ses som en reaktion på den allmängiltiga maktförskjutningen som annars sker mellan utövare inom smisk/BDSM-världen och på att vårt samhälle blir alltmer jämställt.   

 

Så, är denna reaktion problematisk? Det beror på vilket perspektiv man har på frågeställningen: För mig handlar det om att människor som lever med tankar kring ett liv där smisk/BDSM finns med, ser någonting som från deras synvinkel är väldigt attraktivt och sexigt. Detta känns “naturligt” och löser i många fall en del “problem” som uppstår i det moderna samhället, såsom behovet att fatta självständiga beslut. Vill man inte ta ansvar själv, så blir ett förhållande där man överlämnar beslutsfattandet till någon annan mycket lockande. Jag säger på intet sätt att alla som fattar det här beslutet gör det av den anledningen, men vissa gör det och här återkommer vi till problemet med ett aktivt eller passivt val. När beslutet fattas endast baserat på emotionella argument så blir problemet en fråga om perspektiv och trots att det är ett aktivt beslut så är det inte baserat på en kritisk utgångspunkt.  

 

Istället för att fundera mer i allmänna och betydligt kritiska termer så tar man gärna en känslomässig genväg till något lockande, vilket gör att perspektivet riskerar bli synnerligen snävt och personligt. Under denna process uteblir lätt tankar kring hur den personliga relationen inte är densamma som den som samhället borde ha för att gå framåt. Nu menar jag inte att man ska åsidosätta sin egen vilja till förmån för något vagt “kollektivt gynnsamt”, bara att man bör vara säker på varför man fattar beslutet och att det är av rätt anledning. Så länge alla fattar medvetna beslut så kan man enligt mig anse att samhället utvecklas åt rätt håll.   

 

Att man kan ha olika uppfattning om vad som menas med att utvecklas åt rätt håll, är inget konstigt i sig, men från ett västerländskt feministiskt perspektiv borde utveckling kunna sägas höra samman med att var och en ska kunna utöva sin sexualitet på ett sätt som han eller hon önskar, samtidigt som vederbörande accepterar andras rätt att göra detsamma. Att ordet feminism har fått en problematisk konnotation är beklagligt, men helt oavsett vad man tycker om ordet så vill nog majoriteten (åtminstone i västvärlden) ha ett jämställt samhälle.

 

Jag är Orcus. Jag tycker om att smiska kvinnor. Jag är och förblir feminist.